(Jag lånade en bok av äldre upplaga till detta seminarium)
I dessa kapitel diskuteras på vilka sätt man kan samla på sig data samt hur denna data sedan kan processeras.
Vid insamlingen av data kan man t.ex använda sig av intervjuer, frågeformulär, fokusgrupper och läsa dokumentation. När man samlar in data från flera olika sätt kallas det för triangulering.
Beroende på både i vilken fas i projekt man är samt vad det är man vill få svar på kan ge klarhet till vad för typ av datainsamling man skall utföra.
Frågeformulär kan vara bra då man vill nå ut till en stor mängd personer. I formulären kan vi även ställa så kallade rankningsfrågor (rating scales), vilket är frågor där svararen får kryssa i en siffra ur en skala där ändarna är extremer.
T.ex Vad tycker du om MDI?
Mycket dåligt(1 2 3 4 5)Mycket bra
Vi kan även samla på oss mycket information genom att observera hur saker görs. Det kan vara svårt att förklara för en frågeställare exakt hur man utför en viss uppgift och då kan det vara lättare att genom att följa med personen få en helhetsuppfattning på vad som görs och hur. Och kan även be personen tänka högt(Think-aloud technique).
(T.ex tjejen som det berättades om på föreläsningen som sa att hon använde en bok för att slå upp felmeddelande. Men vid observation ropad hon på en kollega för att få hjälp.)
När vi har samlat in data så ska vi först kategorisera datat(Categorization data), efter sortering är det lättare att processera den insamlade datan.
Vid processering av det insamlade datat så skall man leta efter återkommande mönser(Recurring patterns) för att kunna fastslå vad en grupp tycker. Det skulle vara t.ex att frågade personer över 30 gillar Skurt mer än Kalle Anka.
Eftersom vi har en begränsad tid att utföra intervjun hur ser man till att få ut så många bra svar som möjligt utan att det skall kännas stressande för de tillfrågade?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar